Etikbloggen

En forskningsblogg från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Sida 38 av 53

Läraren som exempel

Lärare vill påverka sina studenter. Syftet är ju att studenterna ska tillgodogöra sig vissa kunskaper och färdigheter. Därför visar läraren upp exemplar av vad studenterna ska tillgodogöra sig. Läraren pratar exemplariskt om den industriella revolutionen, om bioetiska principer, eller visar exemplariskt upp vad det är att ”addera 2” eller vad en ”kemisk reaktion” är. Studenterna får sedan […]

Fortsätt läsa

Förstår bioetiken familjen?

Traditionell bioetik beaktar inte i tillräckligt hög grad den roll som familjeband kan spela vid exempelvis organdonationsbeslut. Nya möjligheter i sjukvården skapar moraliska problem som bioetiken därför inte kan identifiera som problem och hantera. För att se och förstå dessa moraliska problem krävs en särskild familjeetik, skriver bland andra Ulrik Kihlbom i en artikel i Journal […]

Fortsätt läsa

Telefonrådgivningens röster

Jag tror att många som ringer Vårdguiden 1177 (tidigare Sjukvårdsrådgivningen) undrar vilken röst de kommer att mötas av. Kommer den att vara omtänksam eller avvisande? Manlig eller kvinnlig? Yngre eller äldre? Förstående eller oförstående? Jag gissar att även telefonsjuksköterskan undrar vilken röst han eller (oftast) hon möter när det ringer. Kommer den att vara självhävdande […]

Fortsätt läsa

Vad är plagiat och vad gör det fel att plagiera?

Forskning är en kollektiv verksamhet. Även den mest nydanande forskare bygger oundvikligen på resultat från andra forskares arbete. Dessa förtjänar erkännande och öppenhet om vad ens forskning bygger på gör det möjligt att kritiskt granska det ursprungliga arbetet. Konsten att ge vederbörligt erkännande till andra forskare är därför en del av vetenskapligt arbete. Den är […]

Fortsätt läsa

Filosofer och deras föregångare

Filosofin ses ofta som en tradition där varje betydande filosof studerade sina föregångare, fann det tidigare arbetet bristfälligt i olika avseenden, och gav sig i kast med att rätta till det. Aristoteles korrigerade Platon, Descartes korrigerade skolastikerna och Heidegger korrigerade hela tänkandets historia sedan försokratikerna. Filosofin framstår i denna bild som en enda lång kräftgång […]

Fortsätt läsa
« Äldre inlägg Nyare inlägg »