Enligt djurskyddslagen ska försöksdjurs lidande vägas mot försökens förväntade nytta. På Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt skriver idag Mats G. Hansson vid CRB tillsammans med Rikard Holmberg (professor i medicinsk inflammationsforskning) och Anne Carlsson (förbundsordförande för Reumatikerförbundet) att djurskyddet i Sverige blivit alltför ensidigt. Vi måste våga väga in forskningens nytta när vi bedömer försöksdjurens lidande, annars förbiser vi ansvarslöst stora patientgruppers lidande, menar författarna. – Läs och fundera över denna svåra ansvarsfråga!
Etik ja..
Det kanske man skulle mixa in lite i vår nuvarande grymma och rättslösa djurskyddslag.
Rättslös på så sätt att en djurskyddsinspektör kan ljuga hur mycket som helst
vid sina kontroll-besök på gårdar,och på stående fot få fullt friska djur
omhändertagna och avlivade på mycket tveksamma grunder.
Därefter börjar Domstols-processen och om det skulle visa sig att Länstyrelsen gjort fel så kan djurägaren få rätt till skadestånd.
Nu är det tyvärr så att djurägaren aldrig får rätt (även om han har rätt).
För man kan misstänka att Domstolar är kollegiala med Länstyrelsen när dom
meddelar mycket märkliga Domstols-beslut.
Sveriges ”såkallade” djurskydd liknar mest godtyckliga utrotningar av en Länstyrelse med ”alldeles” för mycket makt och utstuderade arbetsmetoder.
En länstyrelse som alltför ofta ”hittar på” grundlösa och onödiga djurskyddsärenden.
Att ”hitta på” brott,djurskyddsärenden eller andra vanvårdsfall är INTE tillåtet
enl lag.
Detta för att Länstyrelsen har ”för lite” att göra.
Eller bara vill vara elaka.
Vidare kan man undra varför dom ljuger till media att omhändertagna djur var vanvårdade när dom veterinär-besiktats utan anmärkning?
Sveriges ”sorgliga” djurskyddslag har fått totalt MISSRIKTADE resultat med
nästan enbart avlivningar och utrotningar som följd..
john.
Tack för dina funderingar om detta!