Flera olika faktorer ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Många av dessa kan vi själva påverka genom ändrad livsstil eller förebyggande läkemedelsbehandling. Men människors attityder till förebyggande åtgärder varierar med deras uppfattningar om hjärt-kärlsjukdom. Hälsokommunikation för att stödja förebyggande åtgärder behöver därför ta hänsyn till människors sjukdomsuppfattningar.
Åsa Grauman har tillsammans med tre kolleger gjort en online-undersökning med 423 slumpvis utvalda svenskar i åldern 40 till 70 år. Deltagarna fick svara på frågor om sig själva och om hur de ser på hjärt-kärlsjukdom. De deltog därefter i ett försök som var utformat för att fånga hur de viktade sina preferenser angående hälsoundersökningsresultat.
Resultaten visade en stor variation i synen på hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor angav oftare stress som sin viktigaste riskfaktor medan män oftare angav övervikt och fetma. Ett intressant resultat är att personer som uppgav att de rökte, hade högt blodtryck, övervikt eller levde stillasittande, hade en tendens att tona ned just den faktorn som mindre riskabel för hjärt-kärlsjukdom . Personer som däremot uppgav att de upplevde stress hade en tendens att betona stress som en stor risk för hjärt-kärlsjukdom. Människor som angav familjehistoria som personlig sjukdomsrisk uppvisade större ovillighet att delta i hälsoundersökningar.
Beträffande preferenser kring hälsoundersökningsresultat, fann man att deltagarna föredrog att få sina resultat presenterade i vardagliga ord och med en helhetsbedömning (snarare än exempelvis i siffor). De föredrog också att få resultaten i ett brev (snarare än genom att logga in på en hemsida) som även innehöll livsstilsrekommendationer, och de föredrog 30 minuters konsultation (framför ingen eller bara 15 minuters konsultation).
Det är viktigt att nå ut med budskapet att risken för hjärt-kärlsjukdom kan påverkas genom livsstilsförändringar, samt att hälsoundersökningar kan identifiera riskfaktorer hos människor som i övrigt är symptomfria. Särskilt människor med en familjehistoria av hjärt-kärlsjukdom, som i studien var mer ovilliga att genomgå hälsoundersökningar, kan behöva känna till detta.
För att nå ut med budskapet behöver det anpassas till hur människor uppfattar hjärt-kärlsjukdom och vi behöver bli bättre på att stödja riktiga uppfattningar, sammanfattar författarna. Jag har här nämnt ett litet urval av resultat från studien. Vill du ta del av rikedomen av resultat, läs artikeln: Public perceptions of myocardial infarction: Do illness perceptions predict preferences for health check results.
Du kan även höra en intervju med Åsa Grauman här: Vetenskapsradion Hälsa.
Skrivet av…
Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.
Åsa Grauman, Jennifer Viberg Johansson, Marie Falahee, Jorien Veldwijk. 2022, Public perceptions of myocardial infarction: Do illness perceptions predict preferences for health check results. Preventive Medicine Reports 26, https://doi.org/10.1016/j.pmedr.2021.101683
I dialog med allmänheten
Senaste kommentarer