Etikett: hälso- och sjukvård

För drygt två år sedan fick jag på nära håll uppleva vad en upphandling i hälso- och sjukvården kan innebära i praktiken. Jag arbetade då på ett företag inom ortopedteknik, och när upphandlingen förlorades förändrades förutsättningarna för vår verksamhet från en dag till nästa. Erfarenheten väckte en tanke hos mig: upphandling handlar inte bara om juridik, processer och ekonomi. Upphandling avgör också vilka produkter, vilka tjänster och i slutändan vilken vård patienter får tillgång till.

Offentlig upphandling fyller en viktig funktion. Den ska vara rättssäker, transparent och ge alla leverantörer möjlighet att konkurrera på lika villkor. Men om betoningen läggs för ensidigt på prislappen finns det en risk att andra värden hamnar i skymundan. Inom hälso- och sjukvården kan det få konsekvenser för kvaliteten på de verktyg som används i patientnära arbete. Upphandling behöver balansera olika värden mot varandra, även sådana som inte är så lätta att mäta.

Detta var en av utgångspunkterna för en artikel som jag och min forskarkollega Santa Slokenberga nyligen publicerat. Där undersöker vi hur europeisk lagstiftning kan bidra till mer välbalanserade upphandlingar inom hälso- och sjukvården, upphandlingar som inte riskerar att överbetona vissa värden, såsom priset, framför andra värden av betydelse, såsom kvalitet och säkerhet. Artikeln fokuserar på upphandling av AI-system, men många av våra slutsatser är mer generella.

Vi undersöker samspelet mellan tre centrala europeiska regelverk: AI-förordningen (AIA), förordningen om medicintekniska produkter (MDR) och EU-direktivet om offentlig upphandling (PPD). Med hjälp av en modell för vårdkvalitet (Donabedians modell) analyserar vi hur lagstiftningen bidrar till kvalitet utifrån struktur, process och utfall i vården.

Vår slutsats beträffande AI-system är att AIA och MDR innehåller viktiga krav på exempelvis säkerhet, transparens, dokumentation, riskhantering och uppföljning. Men lagstiftning i sig räcker inte för att säkerställa att AI faktiskt bidrar till bättre vård för patienter. Det är först när kraven omsätts i praktiken som de får verklig betydelse – och här kan upphandlingen spela en viktig roll. Upphandling som tar hänsyn till kraven i AIA och MDR kan skapa goda förutsättningar för kvalitativ vård, argumenterar vi i artikeln. Genom upphandling kan vårdgivare ställa krav som går bortom enbart CE-märkning och formell regelefterlevnad. Det kan handla om att efterfråga evidens för klinisk nytta, krav på diagnostisk träffsäkerhet, uppföljning av patientutfall, transparens kring hur systemen utvecklats och hur de fungerar i den miljö där de ska användas. Med andra ord kan upphandling som tar hänsyn till de två förordningarna vara ett verktyg som översätter lagens krav till faktisk kvalitet i vården.

Ett viktigt budskap i artikeln är att upphandling inte kan isoleras från den kliniska verkligheten. Upphandlare behöver stöd från kliniker, patienter, tekniska experter och andra berörda aktörer för att formulera relevanta kvalitetskrav. Om vården ska dra nytta av AI måste de som möter patienterna vara med och definiera vad kvalitet faktiskt innebär. AI bör implementeras inte bara för att det finns en politisk, klinisk och allmän förväntan om att allt blir bättre med AI, utan enbart om det upphandlade AI-systemet verkligen löser tydliga behov enligt relevanta krav.

Tekniken utvecklas snabbt och erbjuder stora möjligheter. Men det är inte tekniken som ska sätta agendan. Det är vi människor som måste formulera ramarna, ställa kraven och avgöra vilka lösningar som förtjänar en plats i vården. Först då kan AI bli ett verktyg som stärker, snarare än styr, framtidens hälso- och sjukvård.

Vill du läsa mer hittar du vår artikel här: A Pathway from Law to Care: How the Artificial Intelligence Act, the Medical Device Regulation, and the Public Procurement Directive Can Contribute to Ensuring Quality in Healthcare.

Många av våra slutsatser om upphandling av AI-system kan generaliseras. Upphandling som tar uppgiften att balansera olika värden mot varandra på allvar, i enlighet med relevanta lagkrav, kan vara en konkret väg till både kostnadseffektiv och högkvalitativ hälso- och sjukvård.

Viberg Johansson, J., Slokenberga, S. A Pathway from Law to Care: How the Artificial Intelligence Act, the Medical Device Regulation, and the Public Procurement Directive Can Contribute to Ensuring Quality in Healthcare. Health Care Analysis (2026). https://doi.org/10.1007/s10728-026-00588-9

Detta inlägg på engelska

Vi hittar nya angreppssätt