En forskningsblogg från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Att titta utan att tänka är inte alltid att se

Vad gör tänkare när de tänker, undrade jag förra veckan. Det finns ju forskare som studerar världen, som tittar efter hur det ligger till med saker och ting. Tänkare forskar inte på detta vis, utan de bara tänker sina tankar. Vad ska vi med de tankarna till?

Om tankarna är upplysande, måste de väl handla om verkliga förhållanden? Och om tankarna handlar om verkliga förhållanden, måste väl tänkarna studera förhållandena empiriskt innan de uttalar sig om dem? Är inte det elementärt? Och då är de inga tänkare, utan forskare.

Jo, det är klart man tittar efter i kylskåpet innan man säger att det finns mjölk till middagen!

Men forskning liknar i praktiken sällan att öppna ett skåp och titta efter. Albert Einstein började sitt arbete kring relativitet genom att erkänna att han inte visste hur man ser om två händelser är samtidiga!

De flesta anser nog att de lätt ser om två händelser är samtidiga. Lika lätt som de öppnar kylskåpet och ser om det finns mjölk. Men hur gör man om händelserna inträffar på två planeter på så stort avstånd från varandra, att man inte kan lägga klockor bredvid varandra och synkronisera dem?

Om klockorna på planeterna inte kan synkroniseras, så kan vi inte jämföra tidsrapporter från planeterna. Så länge vi inte konstruerat en metod för att synkronisera avlägsna klockor, vet vi inte vad det betyder att säga händelser på planeterna är samtidiga.

Vi måste så att säga konstruera skåpet, och sättet att titta in i det, innan vi kan ”se efter” om händelser på planeterna är samtidiga.

Hur kom Einstein fram till detta problem? Genom empiriska studier av hur människor förstår ordet ”samtidighet”?

Nej, ingen enkätstudie gav Einstein empirisk evidens för att vi inte förstår vad samtidighet betyder. Det var han själv som tänkte att han inte förstod vad samtidighet betyder. Inte förrän det finns ett konkret förslag på hur man synkroniserar avlägsna klockor.

Dessa tankar banade vägen för relativitetsteorin.

Exemplet med relativitetsteorin kan förefalla extremt. Men faktum är att även enkätstudier och psykologiska experiment är omgärdade av outtalade antaganden som inte alltid är helt genomtänkta.

Tänker man efter, som Einstein tänkte efter, är det inte alltid klart ens vad en enkät eller ett psykologiskt experiment egentligen säger om förhållanden i världen.

Tankar kan alltså vara upplysande på ett annat sätt än forskningsresultat är upplysande. Tankar uttalar sig kanske inte om förhållanden i världen, men de kan behövas för att vi klart ska kunna se och forska och tala om världen.

Pär Segerdahl

Vi tål kritik : www.etikbloggen.crb.uu.se

4 kommentarer

  1. Ernst Mecke

    If one takes a somewhat less demanding example than just Einstein’s thoughts, one could perhaps say this:
    A researcher (or philosopher) usually tries to arrange the observed facts in such a way that a cohesive picture (a hypothesis, or theory) results. Thus, the job consists of two different activities: (a) looking WHAT is there (or, by experiment, WHETHER something is there which the hypothesis is postulating), and (b) looking at the resulting picture and thinking how to iron out possible internal contradictions in it. And this latter activity seems to me pretty much the same as that ”thinking without looking” under discussion.

    • Pär Segerdahl

      Tack för kommentar om tendensen att ”släta över” spänningar och motsättningar, som nog finns i både forskning och filosoferande.

  2. Anders, Uppsala

    Allt tänkande, även det vetenskapliga, kräver ”tänka fritt”. Man har hypoteser som leder till experiment och man drar slutsatser av iakttagelser. Problemen kommer då man tar hypoteserna för sanningar. Men vad vore vetenskapen utan hypoteser? De fria andarna behövs, liksom de metodiska. Även inom ingenjörsgebitet, där jag tjänar mitt uppehälle.

    Är själv amatör i filosofi, läser mycket filosofi, mycket om etik. För närvarande bland annat om Rand VS Kant. Mitt läsande och mina slutsatser finns på länken från mitt namn.

    • Pär Segerdahl

      Hej, och tack för kommentar och länk till din blogg/tankedagbok! Jag tror att det ligger mycket i vad du säger om behovet av olika slags andar. Om du har båda sidorna förstår jag om du nu har ett uppdämt behov av friare tänkande, som får ta sin tid. Eftersom du bor i Uppsala kan jag ju nämna att det finns en filosofisk förening som anordnar föredrag några torsdagkvällar per termin: https://www.facebook.com/pages/Filosofiska-f%C3%B6reningen-Uppsala/273619705995782
      Tyckte att dina kommentarer om språkfilosofi (på din blogg) var träffande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.