En forskningsblogg från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Etikett: psykisk hälsa

Psykisk ohälsa: ett förbisett problem hos etniska minoriteter

Att tillhöra en etnisk minoritet, att ha en annan kulturell och religiös bakgrund i ett land som kanske prioriterar assimilering, har sin egen dynamik som kan leda till känslor av isolering, ogiltigförklarande och ångest.

På den engelskspråkiga versionen av denna blogg skriver Sylvia Martin och Rania Driouach idag om behovet av forskning om de mekanismer som mer specifikt kan ligga bakom psykisk ohälsa hos etniska minoriteter. De är utbildade psykologer och forskare med bas delvis i Frankrike. Rania Driouach har redan gjort en pilotstudie med franska deltagare av nordafrikansk härkomst. Studien indikerade förhöjda ångestnivåer hos 226 av totalt 387 deltagare (även hos deltagare födda i Frankrike) och ska leda vidare till större studier. Förhoppningen är att en bättre förståelse av hur minoritetssituationen påverkar den psykiska hälsan ska bana väg för bättre verktyg för de psykiatriska vårdgivare som möter patienter vars problem kan sammanhänga med migration och etnisk minoritetsstatus.

Läs blogginlägget här: Psychological distress: an overlooked issue in immigrants.

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Vi tar upp aktuella frågor

Digitala biomarkörer för att testa nya läkemedel för psykisk hälsa

Något förenklat brukar vi förstå biomarkörer som ämnen i kroppen som kan upptäckas exempelvis genom blod- eller urinprov, och som indikerar ett biologiskt tillstånd. Till exempel olika cancerformer eller diabetes. Biomarkörer kan användas för att ställa diagnos, förutsäga sjukdomsrisker och för att övervaka en pågående behandling.

Man talar numera även om digitala biomarkörer. För att få en aning om vad det handlar om, tänk på hälsoapparna som kan registrera rörelsemönster, puls och annat via våra mobiltelefoner. De nya digitala biomarkörerna är mätbara fysiologiska eller beteendemässiga data som insamlas på ett liknande sätt och där mätapparaturen vanligen är bärbar eller placeras i kroppen. Dessa data kan följas i realtid för att övervaka patientens hälsotillstånd och tillfrisknande, utan att patienten behöver göra återkommande sjukhusbesök. Frågan hur dessa digitala data kan förstås som biomarkörer tycks dock inte helt klar.

Några samtidigt publicerade artiklar i tidskriften Frountiers in Psychiatry diskuterar möjligheten att använda digitala biomarkörer för att testa säkerhet och effektivitet hos nya läkemedel för psykisk hälsa. För att detta ska fungera måste givetvis även dessa nya sätt att insamla data och övervaka förändringar i realtid själva fungera säkert och effektivt. De måste även tillfredsställa etiska och juridiska krav på dataskydd och översyn. I artiklarna diskuteras dessa och andra utmaningar. I en artikel diskuteras till exempel frågan hur vi ska förstå ”bio” när vi går från traditionella biomarkörer till digitala. En annan artikel presenterar resultat från ett försök med en digital biomarkör för att förutsäga kognitiv funktion.

I ledartexten som introducerar artiklarna framhåller bland andra Deborah Mascalzoni att användning av digitala biomarkörer ännu saknar ett tillfredsställande reglerat sammanhang och att frågor om dataskydd och risker för diskriminering när data av det här slaget insamlas måste uppmärksammas. Du hittar ledartexten här: Digital biomarkers in testing the safety and efficacy of new drugs in mental health: A collaborative effort of patients, clinicians, researchers, and regulators. Där hittar du även en länk till samtliga artiklar.

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Johanna Maria Catharina Blom, Cristina Benatti, Deborah Mascalzoni, Fabio Tascedda and Luca Pani. Editorial: Digital biomarkers in testing the safety and efficacy of new drugs in mental health: A collaborative effort of patients, clinicians, researchers, and regulators. Frontiers in Psychiatry, 2023. https://doi.org/10.3389/fpsyt.2022.1107037

Detta inlägg på engelska

Kommer med lästips