Individer med personlighetssyndromet borderline, som även kallas emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), lider ofta av starka känslor som förändras snabbt, från den ena ytterligheten till den andra. De kan känna rädsla för att bli övergivna och upplever ofta en inre tomhet. De kan bete sig impulsivt och lida av självmordstankar och självskadebeteenden.
På den engelska versionen av Etikbloggen skriver Sylvia Martin om EIPS. Det gör hon med utgångspunkt i en studie som hon själv genomfört i Frankrike av hur människor med EIPS reagerade på isoleringen under covid-19-pandemin. Hennes budskap är att det finns utrymme för betydande förbättringar i hur vi närmar oss personlighetssyndrom som EIPS.
Det finns en generell tendens att avfärda personer som uppfattas som störande och som därför ogillas genom att tala om ”personlighetsstörning”. Av detta skäl talar man numera i stället om personlighetssyndrom. Men enligt Sylvia Martin kan sjukvårdspersonal och forskare ändå ha mer negativa attityder till EIPS-patienter än till patienter med andra diagnoser, såsom depression. Patienternas beteenden kan till exempel beskrivas som medvetna försök att dra till sig uppmärksamhet, som att bära ”provocerande kläder” i syfte att väcka reaktioner. Det finns också tendenser att tvivla på om EIPS är en ”äkta” diagnos samt misstankar om att symtomen ibland frammanas av patienterna, eller att patienterna själva valt diagnosen. En konsekvens av dessa attityder, skriver Sylvia Martin, är att individer med EIPS inte alltid informeras om att de har syndromet eller får andra diagnoser, som bipolär sjukdom.
Sylvia Martins studie av hur personer med EIPS reagerade på isoleringen under pandemin utmanar attityderna ovan och betonar vikten av att diagnosen tas på allvar. Samtliga grupper som deltog i studien uppvisade förhöjda nivåer av impulsivitet och ångest, men gruppen med EIPS uppvisade signifikant högre nivåer av hopplöshet, självmordstankar, ångest och depression. EIPS uppvisar en distinkt profil av mental ohälsa, skriver hon, och det behövs därför bättre diagnostik och behandling av EIPS, samt bättre kommunikation om diagnosen.
Vill du läsa mer hittar du Sylvia Martins blogginlägg här: New insights into borderline personality disorder.
Skrivet av…
Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.
Vi är kritiska
Senaste kommentarer