En forskningsblogg från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Månad: juni 2025

Vad betraktar MS-patienter som de viktigaste egenskaperna hos behandlingen?

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar hjärnans och ryggmärgens nerver. Symtomen kan variera mellan individer och sjukdomsutvecklingen är svår att förutsäga. Läkemedel kan bromsa sjukdomsutvecklingen och lindra besvären, men de botar inte sjukdomen. Symtomen brukar komma och gå och behöver övervakas så att patienten hela tiden får lämplig behandling.

Eftersom MS är en livslång sjukdom vars symtom kommer och går, och som förändras genom livet, är det viktigt att veta vilka egenskaper hos behandlingen som patienterna själva uppfattar som särskilt viktiga. Sådan kunskap kan hjälpa vårdpersonal att, i samråd med patienterna, bättre utforma behandlingen efter individens önskningar och behov. Patientcentrerad vård är antagligen extra angelägen för livslånga sjukdomar som MS, med svårförutsägbar utveckling och föränderliga symtom.

Så hur kan man veta vilka egenskaper hos behandlingen som patienterna själva anser är viktigast? Man kan genomföra preferensstudier. Tillvägagångssätten i sådana studier varierar. Man kan genomföra intervjuer med patienterna, eller låta dem besvara enkäter. Enkäter kan ställa frågor på olika sätt, till exempel kan uppgiften vara att rangordna alternativ. Ibland liknar preferensstudier experiment där deltagarna presenteras med en serie valsituationer som systematiskt varieras.

Ett svensk-italienskt samarbete undersökte vad patienter uppfattar som viktiga egenskaper hos behandlingen genom att ge dem en rangordningsuppgift. MS-patienter vid ett italienskt universitetssjukhus fick rangordna alternativ för fem olika egenskaper hos behandlingen, bland annat behandlingseffekt och interventionsmetod. Den behandlingseffekt som rangordnades högst var bevarad kognitiv funktion, och den interventionsmetod som värderades högst var sjukdomsmodifierande läkemedel. Patienterna fick även motivera sina svar.

Därefter utvärderade forskargruppen resultaten av rangordningsuppgiften. De alternativ som patienterna rangordnade högst identifierades nu som viktiga egenskaper hos behandlingen. Här är den slutliga listan över viktiga egenskaper hos behandlingen:

Fysisk aktivitet

Kognitiv träning

Sjukdomsmodifierande läkemedel

Emotionellt stöd

Behandlingseffekter

Varje egenskap har 3–4 alternativ: olika sorters fysisk aktivitet, olika sorters kognitiv träning och så vidare. Denna rangordningsstudie är en förstudie till en framtida, mer experimentliknande preferensstudie som kommer att utgå från egenskaperna i listan. Fördelen med en sådan här stegvis arbetsprocess, är att man kan försäkra sig om att man ställer de rätta frågorna och inkluderar de relevanta egenskaperna när den experimentella studien utformas.   

De slutliga resultaten återstår därför att se, men ovanstående egenskaper kan betraktas som ett viktigt steg på vägen. Du kan läsa artikeln här: What matters to patients with multiple sclerosis? Identifying patient-relevant attributes using a ranking exercise with open-ended answers from an online survey in Italy.

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Bywall KS, Kihlbom U, Johansson JV, et al. What matters to patients with multiple sclerosis? Identifying patient-relevant attributes using a ranking exercise with open-ended answers from an online survey in Italy. BMJ Open 2025;15:e095552. doi: 10.1136/bmjopen-2024-095552

Detta inlägg på engelska

Utforskar preferenser

Är du en lyckligt ovetande författare till en artikel du aldrig skrev?

Forskare får dagligen en brokig skara erbjudanden från tvivelaktiga tidskrifter om att publicera sig i tidskrifterna – mot betalning. Att forskarna inte accepterar dessa erbjudanden hindrar inte att de en dag upptäcker att de blivit författare till en artikel som de aldrig skrev.

Detta hände nyligen fyra förvånade kollegor till mig. Plötsligt började de få förfrågningar från andra kollegor om en ny artikel som de skulle ha skrivit. När de undersökte saken upptäckte de att en artikel verkligen fanns i publicerad form, i deras namn, trots att de varken hade skrivit den eller ens haft drömmar om studien som beskrevs i den. Eftersom de aldrig skickat in något manus stod de naturligtvis inte heller i kontakt med tidskriftens redaktion, de mottog varken peer reviews eller korrektur. Trots att artikeln som de med stigande förvåning läste tycktes rapportera en studie på cancersjuka barn, en sårbar grupp, saknade studien såväl etiskt godkännande som finansiering, och platsen för studien uppgavs inte. När mina förbryllade och bekymrade kollegor kontaktade tidskriften om dessa märkvärdigheter, fick de naturligtvis inte något svar.

Man kan undra hur sådana här publicistiska jungfrufödslar kan inträffa. Om vi utesluter att en gudom börjat kommunicera med mänskligheten via nya elektroniska publikationsformer, i etablerade forskares namn, kanske vi bör fokusera på frågan om vem som kan tjäna på miraklen. Kan det tänkas vara en fuskande forskare som försöker bättra på sina meriter genom att publicera en bedräglig studie? Knappast, fuskarens namn finns ju inte med i författarlistan, så publikationen skulle inte göra någon nytta i meritförteckningen. Eller kan det vara ägarna av tidskriften som försöker få tidskriften att se legitim ut genom att låna etablerade och trovärdiga forskares namn, så att fler forskare ska frestas nappa på erbjudandena om att publicera sig i tidskriften – mot betalning? Med hjälp av AI genereras lätt en artikel som rapporterar forskning som ingen riktig forskare ens skulle drömma om. Som till exempel en studie på cancersjuka barn utan etikgodkännande och finansiering, genomförd på okänd ort och publicerad utan minsta kontakt med tidskriften.

För att uppmärksamma vetenskapliga tidskrifter på denna nya utmaning valde en av mina kollegor att publicera en beskrivning av gruppens erfarenhet av att bli författare till en artikel de aldrig skrev. Du hittar beskrivningen här, författarnamnet är autentiskt och inte bara ett genererat ”sannolikt namn”: Fraudulent Research Falsely Attributed to Credible Researchers—An Emerging Challenge for Journals?

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Godskesen, T. (2025), Fraudulent Research Falsely Attributed to Credible Researchers—An Emerging Challenge for Journals? Learned Publishing, 38: e2009. https://doi.org/10.1002/leap.2009

Detta inlägg på engelska

Vi tycker om etik