En forskningsblogg från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Etikett: evidens

Utmaningar för den akademiska mångfalden

Akademiskt arbete bedrivs på många sätt och har många funktioner och värden. Forskare inom juridik och astrofysik, inom filosofi och oceanografi, arbetar varje dag med helt olika uppgifter och metoder, och värdet av deras bidrag kan knappast jämföras. Samtidigt utmanas den akademiska mångfalden av en annan mångfald: de många behoven av att systematiskt kartlägga, granska och utvärdera akademiskt arbete. När dessa två mångfalder inte möts, när kriterierna som används för granskningarna inte speglar akademins mångfald, kan detta utmana förutsättningarna för akademiskt arbete.

För några veckor sedan bloggade jag om ett exempel på hur akademiskt arbete kan utmanas av legitima och angelägna behov att granska forskning: det svenska systemet för etikprövning av forskning. Representanter för samhällsvetenskap och humaniora har kritiserat systemet för att vara så fokuserat på medicinsk forskning, att en humanist eller samhällsvetare som varken genomför läkemedelsprövningar med försökspersoner eller testar hypoteser kan ha svårt att fylla i ansökningsformuläret. Etikprövning skapar friktion här och där eftersom systemet inte är helt anpassat till mångfalden av akademiska arbetsformer.

Ännu en utmaning för den akademiska mångfalden lyfts fram i en debattartikel av Tove Godskesen i tidskriften Learned Publishing. Här handlar det om hur akademiker själva omedvetet kan riskera att göra varandra orättvisa när de publicerar så kallade översiktsstudier av forskningsområden (”scoping reviews” på engelska). Översiktsstudier syftar inte till att granska forskningens kvalitet på området. De kartlägger bara vad som skrivits på området, vilka teman som stått i fokus, samt identifierar kunskapsluckor. Sådana översikter kan ha stort värde, till exempel när akademiker planerar ny forskning. Så hur kan översiktsstudier utmana den akademiska mångfalden?

Naturligtvis gör de inte det, om de utförs korrekt. Utmaningen som Tove Godskesen lyfter fram är relaterad till ett förslag om att i översiktsstudier använda ett utvärderingsverktyg som vanligtvis används för att kvalitetsgranska evidensen i empiriska studier. Motivet bakom förslaget är att skapa transparens genom en enhetlig standard för översiktsstudier. Verktyget ger dessutom ett mått på evidensenskvaliteten i studierna. Allt detta låter bra, på ytan.

Problemet är att översiktsstudier inte syftar till att betygsätta evidensenskvalitet i empiriska studier. De kartlägger mycket brett vad som skrivits om olika teman: inte bara i empiriska studier utan även i teoretiska, begreppsliga och andra former av arbete. Litteraturen som beskrivs i översiktsstudier är dessutom varierad: inte bara vetenskapliga publikationer kan bli föremål för översiktsstudier, utan även rapporter, utredningar och policydokument.

Att systematiskt använda ett utvärderingsverktyg som betygsätter empirisk evidens när man gör översiktsstudier kan således utmana den akademiska mångfalden och förutsättningarna för akademiskt arbete. Hur då? Ett dåligt betyg för ett gediget akademiskt arbete som inte är empiriskt utan begreppsligt kan missförstås som låg akademisk kvalitet. Detta kan påverka hur läsare, bedömare och redaktörer uppfattar olika discipliner och värdet av olika akademiska arbetssätt, skriver Tove Godskesen. Vad som ser ut som systematisk kvalitetsmätning skapar oavsiktligt hierarkier inom akademin. Begreppsligt ogenomtänkta empiriska studier kan hamna högre upp i hierarkin än skarpsinnig kritik av forskningsområdets centrala begreppsliga antaganden.

Läs debattinlägget här: Scoping Reviews Should Describe – Not Score.

Tove Godskesen betonar att större transparens i översiktsstudier är viktig. Men att införa ett standardverktyg som systematiskt betygsätter empirisk evidens riskerar att utmana den akademiska mångfalden och begränsa värdet av översiktsstudier.

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Godskesen, T. 2026. “Scoping Reviews Should Describe – Not Score.” Learned Publishing 39, no. 2: e2057. https://doi.org/10.1002/leap.2057

Detta inlägg på engelska

Vi deltar i debatten

Data för jämställdhet i europeiska forskningsorganisationer

Ojämställdhet är inte bara en dålig känsla som somliga kan ha, utan en dålig verklighet som vi delar. Särskilt i länder där jämställdhetsarbete inte är väletablerat är det viktigt att ojämställdhet inte hanteras som en omtvistad fråga, utan som ett faktum att söka mer kunskap om. Vem har makten över kriterierna för vad en framgångsrik forskare är och vem har bättre förutsättningar att lyckas? Vilka strukturer underminerar eller stödjer jämställdhet? Hur ser barnomsorgen ut? Är forskarteamen homogena och hur påverkar det arbetet? Var hamnar kvinnor i författarordningen i vetenskapliga publikationer och var hamnar de i konkurrensen om forskningsmedel? Finns det mekanismer och värderingar i vetenskapen som systematiskt osynliggör ojämställdhet och hindrar jämställdhet?

Det finns en vilja i EU att förbättra jämställdheten i forskningsorganisationer, särskilt i några av medlemsstaterna där jämställhetsarbete är särskilt eftersatt. Hur kan man åstadkomma nödvändiga förändringar? I Sverige har alla statliga universitet i uppdrag att samla in data om (o)jämställdhet. Under parollen ”Inga data: Inga policyer!” presenterar ett EU-projekt sitt sätt att arbeta med jämställdhetsplaner. Projektet, som heter MINDtheGEPs, utvecklar och implementerar jämställdhetsplaner i ett samarbete mellan 7 europeiska forskningsorganisationer i 5 länder: Spanien, Polen, Irland, Italien och Serbien. Fokus ligger på att förändra organisationerna strukturellt och kulturellt och öka kvinnors delaktighet i forskning och innovation. Projektet koordineras från Centrum för kvinno- och genusforskning vid Turins universitet. Arbetet stöds av ytterligare 4 organisationer: förlaget Elsevier i Nederländerna, forskningsorganisationen Knowledge & Innovation i Italien, det italienska Vetenskapsrådet, samt av Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet, som leder kommunikationsarbetet.

I de deltagande länderna saknas tillräckliga data om faktorer bakom jämställdhet och ojämställdhet, varför de som drabbas av ojämställdhet dessutom drabbas av att inte synas. Därför är det viktigt att genomföra studier som kartlägger problemen. Om studierna dessutom genomförs i den egna organisationen och man själv bidrar till att ta fram data, kan detta ytterligare bidra till att synliggöra problemen och motivera förändring. Därför samlar organisationerna i MINDtheGEPs tillsammans in data för att utveckla, anpassa och få stöd för interventioner på lokal nivå. Bakom upplägget ligger en rimlig tanke: om man inte kan ge belägg för ojämställdhet så kommer man heller inte att få stöd för att åtgärda problemen. Projektet samlar således in data om existerande lagstiftning och policy i de 5 länderna, liksom data om andelen kvinnor i styrande organ på olika nivåer, om andelen kvinnor som söker och får forskningsstöd i konkurrens, samt data om förekomsten av jämställdhetsåtgärder. Man genomför även enkät- och intervjustudier med forskare, administratörer, rektorer, institutionsföreträdare och andra relevanta aktörer. Denna stora datasamling och analys är grunden för de 7 jämställdhetsplaner som utvecklas och implementeras i MINDtheGEPs. Här hittar du en presentation av datasamlingen.

Vill du få en sammanfattning av arbetet med evidensbaserade jämställdhetsplaner kan du läsa denna ”policy brief” från projektet: No data: No policies! The MINDtheGEPs approach to evidence-based policies for Gender Equality Plans. Dokumentet redogör kortfattat för strukturella och kulturella åtgärder som man på basis av studierna rekommenderar på olika områden. Det handlar om balans i rekrytering och karriärutveckling samt om balans mellan arbete och privatliv. Det handlar om att synliggöra jämställdhetsfrågor i forskning och undervisning, exempelvis genom kurser som lyfter kön och genus som viktiga dimensioner i dessa verksamheter. Slutligen handlar det om att förändra arbetet i beslutande organ så att fler kvinnor når högre positioner inom forskningsorganisationer i länderna i projektsamarbetet.

Tillvägagångssättet i MINDtheGEPs kan säkert inspirera andra organisationer utöver de som ingår i projektet, även organisationer som inte arbetar med forskning. Detta är också en tanke bakom projektet. Man hoppas att arbetet med att utveckla och implementera jämställdhetsplaner i ett antal forskningsorganisationer ska påverka det övriga samhället. Utan data riskerar ojämställdhet att osynliggöras som en dålig känsla.

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Solera, Cristina, Balzano, Angela, Turco, Federica, Pisacane, Lucio, & Fernow, Josepine. (2023). No data: No policies! The MINDtheGEPs approach to evidence-based policies for Gender Equality Plans. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.7785413

Detta inlägg på engelska

Deltar i internationella samarbeten