En forskningsblogg från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Etikett: amning

Bättre vetenskapliga underlag kan lösa moraliskt dilemma

Mer än 5 miljoner kvinnor blir gravida i EU varje år och en majoritet tar minst en medicin under graviditeten. Ett problem idag är att så få som 5 % av tillgängliga mediciner har följts upp, testats och märkts med säkerhetsinformation för användning hos gravida och ammande kvinnor. Området är svårt att studera och har lidit av brist på systematiskt insamlade kunskaper som kan ge oss bättre vetenskapliga underlag om huruvida, och i vilken grad, läkemedel överförs till barnet. Fragmentering och desinformation resulterar i förvirrande och motsägelsefulla uppfattningar och kommunikation om risker bland både vårdpersonal och kvinnor och deras familjer. För läkaren som förskriver läkemedlet uppstår ett genuint moraliskt dilemma. För att inte utsätta barnet för risker innebär bristen på bra vetenskapliga underlag i många fall att man av försiktighetsskäl avbryter läkemedelsbehandlingen eller rekommenderar mamman att inte amma. Samtidigt har mamman bäst nytta av det förskrivna läkemedlet och vi vet att amning är bra både för det nyfödda barnet och för mamman.

Inom projektet ConcePTION pågår flera studier för att utreda läkemedels påverkan både under graviditet och vid amning. För att uppfylla regulatoriska krav har rutiner etablerats för insamling av bröstmjölk, informerat samtycke, frakt, förvaring och analys av hur läkemedel omsätts i kroppen (farmakokinetik). Fem demonstrationsstudier genomförs. Universitetet i Oslo gör en sådan studie om ett läkemedel som heter Levocetirizine, Universitetssjukhuset i Toulouse studerar Amoxicillin och Universitetssjukhuset i Lausanne studerar läkemedlet Venlafaxine.

I Sverige ska vi i två demonstrationsstudier samla in bröstmjölk samt blodprover från mamman och barnet för två läkemedel: metformin, som används vid behandling av typ 2 diabetes och prednisolon, som används vid behandling av bland annat reumatoid artrit. I båda fallen är det begränsat med data, som är delvis gamla, från 1970-talet, och delvis analyserade med föråldrade metoder. Båda studierna är godkända av Läkemedelsverket som kliniska låginterventionsprövningar (se nedan).

Studierna är ett samarbete mellan Uppsala universitet och flera kliniska centra: Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg, Universitetssjukhuset i Örebro, Centrum för Kliniska Barnstudier, Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm, Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås samt Umeå Universitetssjukhus, med angränsande regionala biobanker. Bröstmjölk från mamman och blodprover från både mamma och barn kommer att sparas i biobank för framtida forskning. Medverkande biobanker är Uppsala biobank, Biobank väst i Göteborg, Örebro biobank, Biobanken norr i Umeå samt Stockholms medicinska biobank. Proverna ska analyseras med masspektrometiska metoder vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.

Genom dessa två studier etableras för första gången i Sverige forskningsbiobanker med bröstmjölk och tillhörande blodprover. På sikt kan läkare och kvinnor som blir gravida få bättre underlag för sina rekommendationer och beslut när det gäller användning av läkemedel.

ConcePTION finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI), som är ett samarbete mellan EU-kommissionen och den Europeiska läkemedelsfederationen.

Läkemedelsverkets godkännanden: Dnr: 5.1.1-2023-090592 och 5.1.1-2023-104170

Mats G. Hansson, foto: Mikael Wallerstedt

Skrivet av…

Mats G. Hansson seniorprofessor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik.

Detta inlägg på engelska

Deltar i internationella samarbeten

Hur tar vi reda på om läkemedel är säkra för grupper som utesluts från kliniska studier?

Läkemedelsutveckling förutsätter att läkemedlet testas på patienter i kliniska studier. Inte bara läkemedlets effektivitet testas på patienterna, utan även säkerheten. Har läkemedlet allvarliga biverkningar och vilken dosering är säker? Tack vare sådan klinisk forskning kan godkända läkemedel förses med säkerhetsinformation, som ger läkare och patienter möjlighet att fatta välgrundade beslut om läkemedelsbehandling.

Det finns dock sårbara grupper som ofta utesluts från kliniska studier, till exempel gravida och ammande kvinnor. Men detta skydd av en sårbar grupp kan göra gruppen extra sårbar vid beslut om läkemedelsbehandling. Om evidens saknas vet man inte om läkemedel som kvinnan behöver riskerar att skada henne, fostret eller barnet som ammas. Man vet heller inte vilken dosering som bör rekommenderas. Kanske avstår kvinnan från att ta en medicin hon behöver, eller får råd av läkaren att avstå från den. Inte för att man vet att läkemedlet medför risker för gruppen, utan för att man inte vet.

Finns där andra vägar att gå för att få fram evidens om läkemedelssäkerhet för gravida och ammande kvinnor, vid sidan av kliniska studier? Ja, det gör det, för gravida och ammande kvinnor måste naturligtvis ofta använda läkemedel. Flera register innehåller redan data från kvinnor som använder läkemedel under graviditeten. Gravida och ammande kvinnor som använder läkemedel kan dessutom engageras i ytterligare datainsamlingsaktiviteter. Det finns alltså redan data samt ytterligare möjligheter att insamla data, utan att engagera gruppen i kliniska studier.

Josepine Fernow beskriver i Uppsala Reports ett sådant försök att sammanställa existerande data samt utöka möjligheterna att insamla nya data. Det handlar om det europeiska projektet IMI ConcePTION, som utvecklar flera olika vägar mot bättre framtida säkerhetsinformation om läkemedelsbehandling under graviditet och amning. En utmaning är att utveckla en teknisk infrastruktur där data som samlats i olika register och i olika format harmoniseras, så att de kan sammanställas och hanteras på standardiserade sätt. En annan utmaning är att göra det möjligt för gravida kvinnor att enkelt rapportera relevanta data om sin läkemedelsanvändning, till exempel via en mobilapplikation. Projektet försöker vidare ta fram nya data om amning och läkemedelsanvändning. Bland annat insamlas och analyseras mjölk från ammande kvinnor som använder olika läkemedel, för att förstå och förutsäga hur dessa läkemedel överförs till bröstmjölken och i vilken koncentration. Två av dessa amningsstudier är på gång i Sverige. De samordnas av CRB och vi kommer att spegla dem här på bloggen.

ConcePTION utvecklar även en kunskapsbank som blir tillgänglig online från slutet av 2024, vilket kommer att göra data och kunskaper från projektet användbara. Det finns alltså flera vägar för forskningen längs vilka man kan generera evidens för bättre säkerhetsinformation om olika läkemedel till gravida och ammande kvinnor, utan att engagera gruppen i kliniska studier.

Läs Josepine Fernows beskrivning av projektet här: Making medicines safer for pregnant and breastfeeding women. Där hittar du även flera länkar till projektet samt till projektets publikationer.

Skrivet av…

Pär Segerdahl, docent i filosofi vid Centrum för forsknings- och bioetik och redaktör för Etikbloggen.

Detta inlägg på engelska

Deltar i internationella samarbeten