En intensivvårdsavdelning är en plats där liv upprätthålls med hjälp av avancerad medicinsk utrustning. Men det är också en plats där liv ibland tar slut. I de fall då det blir tydligt att den livsuppehållande vården inte längre är meningsfull, utan bör övergå till vård i livets slutskede, får vårdpersonalen ett särskilt stort ansvar att […]
Fortsätt läsa
Under de senaste åren har diskussioner om global hälsa i allt högre grad betonat vikten av att involvera unga människor. Konferenser innehåller ungdomspaneler, internationella organisationer arrangerar konsultationer med unga, och de flesta större hälsostrategier lyfter idag fram ungas engagemang som en prioritet. Detta framstår i grunden som rimligt. Många av de frågor som diskuteras i […]
Fortsätt läsa
Den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige är tjock- och ändtarmscancer, eller kolorektalcancer. Sjukdomen kan kopplas till både ärftlighet och miljöfaktorer, och till individuella livsstilsfaktorer som tobaksrökning, övervikt, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och matvanor (högt intag av rött och processat kött; lågt intag av frukt, grönsaker, fibrer och kalcium). Kopplingen till livsstil gör att individen själv kan […]
Fortsätt läsa
Rädsla kan lätt spela oss tänkande varelser ett spratt. När vi är rädda för något tänker vi ofta att vi bör oroa oss för det – för att inte tappa kontrollen över det. Så för att vara på den säkra sidan ligger vi vakna halva natten och tänker. Vi vågar inte släppa taget om våra […]
Fortsätt läsa
Forskning som involverar människor kräver etikprövning. Etikprövning är viktig för att skydda forskningsdeltagarnas rättigheter och intressen, och för att upprätthålla allmänhetens förtroende för forskning. Etikprövning utvecklades ursprungligen för biomedicinsk forskning där det är vanligt att rekrytera patienter som försökspersoner, till exempel i kliniska läkemedelsprövningar. I Sverige ansvarar en central myndighet för etikprövningen, Etikprövningsmyndigheten. För att […]
Fortsätt läsa
Hjärnskador orsakade av yttre påverkan (såsom olyckor) eller av inre processer (såsom stroke) kan leda till medvetandestörningar. Det finns många former av medvetandestörningar och de är relativt vanliga, men det är svårt att ställa diagnos. Andelen feldiagnoser anses mycket hög och behandlingsalternativen är begränsade. Framsteg görs dock inom det neurobiologiska studiet av medvetandet och kunskapen […]
Fortsätt läsa
Ett centralt instrument för att säkerställa och förbättra kvaliteten i sjukvården är medicinska riktlinjer. Riktlinjer används som minnesstöd för att hjälpa sjukvårdspersonalen att fatta evidensbaserade beslut, men också som instrument för att styra val av utredning och behandling mot de mest kostnadseffektiva alternativen. Ökad kontroll över vårdens kostnader ges också högre prioritet när en större […]
Fortsätt läsa
Som patienter är vi vana att lämna prover så att läkaren kan ställa diagnos och prognos samt välja behandling. Men det börjar bli vanligare att läkare även beställer avancerade genetiska tester för att kunna göra diagnos, prognos och behandling ännu mer individanpassade. Även vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och depression kan bli föremål för detta […]
Fortsätt läsa
Att vårda barn med cancer innebär mer än bara medicinsk cancerbehandling. Sjuksköterskor ansvarar för en mängd olika vårduppgifter. De diskuterar sjukdomen och behandlingen med barnen och föräldrarna, övervakar barnens näringsbehov, ger smärtstillande medel, sätter in katetrar, vårdar sår och mycket annat. Dessa vårduppgifter är förknippade med olika grad av osäkerhet om hur de utförs på […]
Fortsätt läsa
Människan är bra på att lösa problem. Men lösningar orsakar även oförutsedda problem. De senare problemen kan vara svårare att förstå eftersom de ligger oss så nära: vi ser inte hur vi själva skapar dem genom våra lösningar. En människa som upplever att ingen ler mot henne är kanske omedveten om hur hon själv aldrig […]
Fortsätt läsaETIKBLOGGEN
En forskningsblogg som drivs av Uppsala Universitets Centrum för forsknings- & bioetik.
Vi riktar oss till forskare, personal i hälso- och sjukvården, tjänstemän, politiker, patientorganisationer och alla andra som är intresserade av etikfrågor!
Här kommenterar vi debatten om forskningsetik och bioetik och diskuterar vår egen forskning. Vi tar upp ämnen både från forskardebatten och pressen.
MÖT VÅR REDAKTÖR
Pär Segerdahl är docent i teoretisk filosofi och redaktör för Etikbloggen. Han är anställd vid Centrum för forsknings- & bioetik.